Nu ska jag skriva min historia.

Jag har en Cort ad810 som jag döpt till Courtney.

Historia

Allt började en dag för 6-7 år sedan. Jag fick låna min fasters gitarr. Jag spelade på den hela tiden hemma. Jag klinkade på gitarren varje dag. Jag visste ingenting om gitarrer och jag kunde inga ackord. Jag bara spelade på strängarna. Då märkte pappa mitt intresse för gitarr och musik. Jag sa till honom också att jag ville spela gitarr och hålla på med musik. Några månader senare frågade pappa om jag ville ha en egen gitarr. Jag tackade såklart ja. Jag kommer inte ihåg hur länge det tog innan vi åkte och köpte Courtney.

Innan vi åkte åt vi hamburgare på en hamburgaregrill. Älskar hamburgare :D Men iallafall. När vi hade ätit färdigt klämde jag lillfingret i dörren. Fingret ömmade så in i jäklar och det var rött. Det var inte blod. Det var bara rött. Personalen skulle hjälpa mig att komma loss, men jag kunde komma loss själv. Jag grät att smärta. Vi tänkte att det kanske bara är en tillfällig smärta och att det kommer att gå över. Så vi åkte vidare. Vi stannade när vi var på motorvägen så jag kunde sticka fingret i snön. Det gjorde fortfarande ont. Jag kunde inte röra fingret. Vi trodde det var brutet. När vi var framme frågade pappa mig om det fortfarande gör ont. Han frågade det när vi åkte förbi en vårdcentral. Dumt gjort så sa jag "Nej". Ångrar mig idag faktist. Det hade ju varit bättre att åka in så jag inte hade haft så ont. Men gjort är gjort. Fast jag tror inte de hade gjort så mycket. De hade nog bara sagt att inte röra det och låta det läka ostört. 

När vi var framme gick vi direkt till musikaffären. Jag stod där och fick välja vilken gitarr jag ville ha. Jag tror det var mellan en Washburn och en Cort. Minns inte riktigt. Det fick bli en cort. Jag kom in tomhänt och ut bärandes på en gitarr i en kartong. Jag kommer ihåg att vi åkte till min mamma för att visa gitarren. Besviken som jag var kunde inte spela för jag hade så ont. Jag försökte men jag kommer ihåg att det var svårt. När vi åkte hem fick jag ett spel på posten. Det var Wall-E till Wii. Jag satt och spelade det nästan hela kvällen. Dock var det som sagt svårt. Med ett finger som gör ont är det inte lätt. Jag kunde inte spela på gitarren heller. Några dagar senare gick fingret över och det blev friskt. Det var som om jag inte ens hade gjort illa det. Idag känner jag ingenting. Inte ens ett litet sympton. Det är lite spänt, men inget stort sympton. 

Så började mitt intresse för gitarr. Nu sitter jag här och går på musikskola. Har kvar Courtney. :)